REGNBÅGENS BRO

Någonstans finns en bro mellan himlen och vår jord.

På den här sidan finns en alldeles särskild

plats som kallas Regnbågens bro

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon här dör,

så kommer den till Regnbågens bro.

Där finns ängar och kullar för alla våra små vänner,

så att de kan springa och leka tillsammans.

Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken och de har det varmt och skönt.

Alla djur som varit sjuka och gamla blir

återställda till hälsa och vigör,

de som varit skadade eller lemlästade blir friska och starka igen,

precis som vi minns dem i våra drömmar.

Alla djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak  - 

de saknar alla någon särskild som de varit tvungna att lämna kvar.

Alla springer och leker tillsammans,

men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

Dess klara ögon är intensiva, kroppen börjar skälva.

Han springer plötsligt ifrån gruppen,

flyger över det gröna gräset, benen bär honom fortare och fortare.

Han har sett dig, och du och din älskade vän möts

till slut i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

Du får överlyckliga pussar i hela ditt ansikte,

dina händer smeker på nytt det älskade huvudet

och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på

ditt djur som så länge varit frånvarande från ditt liv men aldrig från ditt hjärta.

Tillsammans vandrar ni sedan över Regnbågens bro…..

för att aldrig mer skiljas åt....

 

 

 

 

 

Skrutten

4 December 1995 - 8 Oktober 2010

 

 

Du föddes den 4e december 1995 och du kom hem till oss en dag i Februari 1996. Husse hämtade dig och jag stod i köksfönstret och tittade ivrigt ner när ni klev ur bilen. Jonnie skulle hämta en röd långhårig norsk skogskatt, men du var ju inget av det. När han satte ner dig på hall golvet och du stod där med dina darriga små ben smälte jag direkt. Du var så söt! Strunt samma med färg och ras, du var allt vi ville ha!

 

Innan du fyllde 1 kom din första lillmatte. Du var väldigt förtjust, och som den trogna vän du alltid har varit så tog du på dig uppgiften att passa henne när hon låg i vagnen på balkongen och sov middag. Du kunde sitta där i timmar i fönstret och vänta på att hon skulle vakna. När hon väl gjorde det, jamade du i högan sky så att jag skulle ta in henne. Du måste ha tyckt att vi människor är bra underliga som låter bebisen sova ute ensam. En katt skulle nog aldrig göra så. När Pauline började krypa så att hon kunde följa efter dig hade du och vår nya katt som hette kompis nästan alltid slemmiga svanstippar eftersom Pauline tyckte om att suga på dem när hon fick tag på er. Det var aldrig några protester från er sida, utan ni fann er snällt i hennes nya hyss och upptåg.

Det har blivit några flyttar också under åren. Du var med oss i vår första, andra, tredje och fjärde lägenhet och till slut i vårt hus, där vi bor nu. Efter varje flytt har du gått på husesyn, storögd och skeptisk, men du har alltid funnit dig tillrätta. Bara du haft din "sovplats" har du varit nöjd. Jag och husse är tacksamma att vi fått äran att dela "din" sovplats med dig alla år. När vi bodde i Stenungsund lärde du dig att gå över vägen på övergångs stället. Alla katter i området gick över där, och jag tror ni lärde av varandra. Vad var det egentligen för fel på gångtunneln 15 meter bort?

 

När vi bodde i Stenungsund kom din andra lillmatte, samma år du skulle fylla 4. Återigen satt du troget på fönsterbrädan och passade din kära lillmatte redo att ropa på mig så fort hon vaknade. Du lärde dig snabbt att härma Moa när du ville ha snabb service. Vi kom ju såklart på ganska snabbt att det inte var Moa som grät, utan du som jamade exakt som hennes gråt, men det är så djupt rotat i oss människor att vi skall gå till bebisen när den gråter så vi hoppade upp varje gång ändå. Och när vi ändå gått upp och insett att det var "falskt alarm", ja då kunde vi ju lika gärna släppa ut dig, ge dig mat, sätta på vattenkranen i köket så att du kunde dricka eller vad det nu var du ville.

 

 Jag har läst att den största gåvan man kan få av sin katt är ett levande byte som man får "äran" att döda själv. TACK! för alla dina fina gåvor, du var verkligen en stor jägare! Ingen blev gladare än jag när du blev äldre och slutade komma hem med dina fina gåvor, att jaga en vettskrämd mus mitt i natten var faktiskt ganska skönt att slippa om sanningen skall fram.

 

 Kär katt har många namn. Förutom ditt eget namn har vi kallat dig "Tånståns", "Sonis", "prutt Skrutt", "ers majonäs" och "tånselitåns" Det spelade ingen roll vad vi kallade dig, du visste alltid när vi pratade med dig. När du var sugen på lite kel kom du och stångades, trampade tass och spann, och vi har nog aldrig lyckats motstå dig när du varit på det humöret. Lite lättare var det att motstå dig när man låg på sidan i sängen och sov och vaknade av att du slängde dig ner i sängen så att din ryggrad slog i näsan på en för att du tyckte det var dags att vakna. Envis har du alltid varit, våga vägra har nog varit ett motto för dig. Eftersom du vägrade kliva ur sängen innan det behagade dig utvecklade du och husse en rutin för "hur man bäddar rent i sängen utan att flytta på katten" och "hur man bäddar en säng utan flytta på katten". Jag hade aldrig tålamod för det, tråkiga matte lyfte bara ner dig på golvet helt enkelt.

 

 Förutom barnpassning och musjakt har du också sysslat med "kattungeuppfostran" och "valpuppfostran"  -kattungar med mjuk men bestämd tass, hundvalpar med hård bestämd tass utrustad med vassa klor. Du har verkligen fått hundarna att förstå att du skall behandlas med respekt! Och att man bör hålla ett visst säkerhets avstånd....

 

Mot oss "husfolk" har du alltid varit vänlig och snäll. Många gånger har du hållit mig varm när jag varit frusen, och när jag varit sjuk har du hela tiden legat vid min sida och hållit mig sällskap. När jag haft migrän tror jag inte ens du lämnat mig för att äta eller dricka för varje gång jag vaknat till har du varit där och legat hopkurad precis likadant som innan jag somnade.

Du har alltid varit en riktig vän.

 

Du kommer alltid att vara speciell för oss på alla sätt. Du har varit med oss genom hela resan så här långt. Du har funnits hela Paulines och Moas liv. Vi har somnat till ljudet av ditt spinnande nästan varje natt i 14 år och 8 månader. Du lämnar ett stort tomrum och det kan vi bara fylla med alla minnen vi har av dig. Det är tungt och vi saknar dig så oerhört mycket. Det gör verkligen ONT att mista en vän! Tack vår älskade katt för alla dessa underbara år vi fått dela med dig.

En plats i våra hjärtan kommer alltid vara avsedd bara för dig.

 

Matte

 

Viggo
 

Så här kommer vi alltid att minnas dig; dina milda ögon, din glada min

och så den totala lyckan när du rusade i full fart ner mot vattnet.

Du kommer alltid att ha en speciell plats i våra hjärtan och du har lämnat

ett stort hål efter dig i vår flock. Vi saknar dig så vår älskade prins!

Jag stod vid din säng i natt.


Jag stod vid din säng i natt,
jag kom för att titta till dig.

Jag såg att du grät och hade svårt för att sova.

Jag viskade försiktigt för att trösta dig när du torkade bort en tår:

"Det är jag, jag har inte lämnat dig,
jag har det bra och jag mår bra.
Jag är här hos dig".

Jag satt bredvid dig när du åt frukost,
jag såg när du spillde ut lite kaffe.

Du tänkte på alla de gånger du sträckt ut din hand för att smeka mig.

Jag var med dig i affären idag,
din armar började värka.
Jag önskade att jag kunde ta några paket åt dig, jag önskar att det var mer jag kunde göra för dig.

Jag var med dig när du besökte min grav idag,
du sköter den med sådan omsorg.

Jag vill försäkra dig om att jag inte finns där.

Jag gick med dig hem och såg när du fumlade med nyckeln.
Försiktigt lade jag min tass mot ditt ben,
log och sa;
"Det är jag".

Du såg så fruktansvärt trött ut när du sjönk ner i fåtöljen.

Jag försökte så hårt att få dig att förstå att jag stod vid din sida,
att det är möjligt för mig att vara hos dig varje dag.

Jag säger uppriktigt till dig;
"Jag lämnade dig aldrig".

Du satt mycket tyst, sedan log du,
jag tror att du då, i kvällens stillhet
förstod att jag var hos dig.

Dagen är över, jag ler när jag ser dig och gäspa och säga;

"Gud välsigne dig, vi syns i morgon".


När tiden är inne för dig att gå över till andra sidan kommer jag att

springa dig till mötes och välkomna dig, och då kommer vi återigen att gå sida vid sida.

Det är så många saker jag vill visa dig,
här finns så mycket att se.

Men du måste ha tålamod,
lev ditt liv med glädje,

kom sedan hem för att stanna hos mig.

Okänd.

Chico

Vårt älskade lille yrväder, vi kommer alltid att sakna dig

och undra vad som hade hänt OM, OM INTE...

Men det får vi aldrig veta, utan vi måste vara

glada och tacksamma för den tid vi fick tillsammans med dig....

Vi saknar dig så vår älskade lille prins!

Madicken

 Älskad och saknad av såväl sin egen flock, som vår.

En mycket speciell tjej som alltid kommer att finnas i våra hjärtan.